förstår inte riktigt hur jag igentligen orkar med all skit som händer runt omkring mig.
min syster är totalt flippad i huvudet.
en kompis t henne säger att hon ljuger hela tiden o berättar aldrig hela saningen när hon ska berätta nått.
delvis sant men jaah men så är ju syster helt hjärntvättad då hon har gått tillbaka t kräkula igen.
jag "följer bara mitt hjärta"
ditt hjärta  e fan stört.

begriper inte att du är som du är men ändå vet jag ju att de kommer för alltids vara så här.
men jag ser dig ju som "normal" iaf. därför jag reagarer som jag gör.. blir så irriterad o förbannad på mig sj varje gång jag blir arg men fan förstår faktiskt inte hur man kan vara så jävla korkad.. =(

DE SÅRAR mig seriöst alltså.
när du inte äns kan säga HELA sanningen t mig då är de fan illa så som jag har ställt upp på dig..
men de är som vanligt allting e för jäves jag får aldrig någonting tillbaka.

vet inte hur länge till jag orkar bråka om de här.. =/