de e så mkt som far runt i huvudet..
e så mkt som man ville ha sakt e så mkt som man ville gjort tillsammans med dig.
e så förbannat tomt utan dig.. <3

e så sällan jag känner orken till att ge mig iväg t graven =/ varför vet jag inte.
allt e så jobbigt utan dig. o se en gravsten meditt namn födelseår o dödsår blir bara för jobbigt för mig varför vet jag inte. har ju som sagt inte fortfarande förstått att du lämnat mig för alltid =(

du va de finaste i världen du va den bästa vän jag hade du va den jag såg upp till.
du va min fasta hållpunkt i den här förvirrande världen.. Du va den som hade svar på allt.
Du va den som kunde trösta bäst även att man inte alltids berättade det för dig.
minns fortfarande den där hemska natten.
de där hemska telefonsamtalet. =/
den där HEMSKA doften. o hur hemsk du såg ut i ansiktet o de fruktansvärda ljudet =S
Varje gång jag blundar så ser jag dig som du var innan o ibland ser jag ditt hemska blåa ansikte, o när jag gör det vet jag inte om jag törs blunda igen.. för de e ingen trevlig syn =/


o jag minns fortfarande den hemska meningen pappa sa t mig  när jag fortfarande inte hade förstått.
då jag frågade:
- e mamma död? =/
- JA det är ju klart hon är!
lr va han nu sa minns inte redigt odagrant. men shit va jag bröt ihop då..
NEJ NEJ NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ! skrek man bara. o de ända man får höra är ta de lugn ifrån ambulanspersonalen a de va ju jävligt lätt o ta de lugnt just då..  NOOOOOOOOT!!

åååh allting hade vare så mkt bättre om de hade tage någon annan =/

nu ork ja inte skrive mer..
OVER AND OUT!!!!